Men seriöst Hedvig...

Minns ni att jag sa att jag hade fått ett besked som inte var så roligt? Jag har hur som helst bestämt mig för att skriva här om vad som hänt, eftersom jag tror jag kommer må bra av en ganska öppen attityd till det hela.

Det är nämligen så att jag fått begynnande ledgångsreumatism (RA, Reumatoid artrit) som speciellt drabbat mina händer = inte helt angenämt att sticka alla gånger. Har varit på ett gäng läkarbesök senaste tiden och har nu fått medicinering som förhoppningsvis ska göra mig som ny och som så att säga ska bromsa det hela och mota Olle i grind litegann.

Det känns ju onekligen något ironiskt att man får detta som handarbetstokig (det har dessutom satt sig i fötterna också vilket ju inte heller är helt angenämt när man ska ut med Harpan poå morgonen)... Jag menar, nog för att jag på många sätt bejakar min inre tant men att dra till med ledgångsreumatism innan 30 var väl att överdriva något?!

Jag hoppas ni håller tummarna för att bilden ovan föreställer mig om några år och att ni har tålamod med att det kanske ibland kommer dröja lite längre mellan mina färdiga projekt här på bloggen än tidigare...

Det färdiga lövet!

Stort tack för alla era kommentarer om sjalen, det värmer!

Men nu har jag något storartat att berätta och visa... Det är nämligen så att lövet äntligen är färdigt! Nu får ni också se vem det är som figurerar på det. Gissningarna har varit många, allt från Frida Kahlo till Jimi Hendrix, men några av er har också haft rätt... Här är "min" sida:

Min sida...

Det är ju Dawit Isaak såklart! Därav blir säkert symboliken med taggtråden och rosen också tydlig. Och kanske blir det ännu tydligare när ni ser andra sidan, alltså "farmors sida":

Farmors sida...

Som ni ser (i alla fall om ni klickar på bilden så den blir lite större) så är det ett utdrag ur Tryckfrihetsförordningen. Jag låter symboliken tala sitt tydliga språk... Och om ni undrar över farmors snygga plåster så beror det på att hon snubblade i veckan och tog emot sig med näsan. Men hon höll och är vid gott mod, vilket vi är glada och tacksamma för.

Det känns väldigt konstigt att lämna ifrån sig lövet nu, men jag hoppas att ni alla kommer till Stockholm i juni och går på Liljevalchs!

Whippoorwill

Tack för alla era kommentarer i förra inlägget om hjärtanas vara eller icke vara. Kan bara säga som Tina gjorde i en av kommentarerna att om man inte är 100% nöjd så är det lika bra att repa upp för annars gnager det bara i en. Så med andra ord har jag repat upp vanten (igen!) och stickar nu en till utan hjärtan. Fortsättning följer...

Men, det var inte det jag skulle blogga om idag för äntligen är den klar, min Whippoorwill! Och så här blev den i all sin prakt (mästerfotografen mamma som fotat):

Som jag skrev förut så hade jag ju vissa problem med att blocka den eftersom den var för stor. Så det slutade med att mamma fick gå och köpa sig en egen hoppmatta så vi kunde slå ihop våra båda "plattuppsättningar" till en stor:

Mönster: Whippoorwill (Ravelry-länk). Storlek large.
Garn: Malabrigo Sock i färgerna Terracotta och Boticelli Red. Båda garnerna inhandlades i Paris i höstas. (För övrigt måste detta vara ett av världens bästa garner, jag bara älskar det!).
Stickor: 4 mm

Stickupplevelsen överlag var dock ganska tråkig. Det är väldigt mycket slätstickning och det blir inte roligt förrän man är nere på sista decimetern. Men behöver man en TV-stickning eller konferensstickning (som någon kallade det i Online stickkaféet på facebook) så är den perfekt.

Det slutgiltiga resultatet väger dock upp för den tråkiga stickupplevelsen. Detta är en riktig Hedvig-sjal. Stor och robust och inte alltför "pimpinett". Den kommer definitivt bli välanvänd. Jag tycker även om att den inte är rak i överkant, utan böjd så att den lätt följer med på ett naturligt sätt när man slänger den runt halsen.

Så, hoppas ni har en fin fortsatt kväll. Mig hittar ni på stickkaféet på facebook!

FeminInos-vantar version 2.0

Jahapp, minns ni möjligen FeminInos-vantarna som jag bloggade om för ett tag sedan? Jag hade vissa problem med vad jag skulle fylla toppen på vantarna med för mönster. Efter att ha stickat om toppen fyra gånger utan att bli nöjd så ändrade jag taktik. Jag började om från början, höjde hela mönstret och la till tre hjärtan i nederkant. Så nu ser de ut så här:

To be or not to be?

Problemet är att jag nu inte är helt nöjd med hur de ser ut heller... Jag tycker hjärtana ser lite malplacerade ut och nu tycker jag istället att själva märket sitter lite för högt upp. Funderar därför på att sticka en tredje vante där jag tar bort hjärtana och sänker mönstret lite, men inte så mycket som på första versionen. Vad tycker ni?

Klart är i alla falll att stackars Inos inte kommer få några vantar förrän till midsommar om jag ska hålla på så här...

Montering av löv...

Hej hopp! Jag kan meddela att löv-broderiet är färdigt!!! Igår var jag hemma hos farmor och vi påbörjade monteringen av det hela. Det visade sig vara en ganska otrevlig historia eftersom vi var tvungna att handskas med det här:

Jajamänsan, taggtråd. Ett inte alltför vänligt material... Som tur var utrustade vi oss med handskar och liknande skyddsåtgärder, men det var ändå krångligt eftersom taggarna konstant fastnade i kläderna.

Det måste varit hyfsat humoristiskt när min lilla vithåriga farmor traskade in i järnaffären och frågade efter taggtråd till ett broderi. Då skulle jag velat vara en fluga på väggen och fått se den järnhandlarens min. Dessvärre kunde man bara köpa jag minns inte hur många tiotals meter så hon fick sätta sina söner på projektet, varav en av dem till slut lyckades vaska fram en lite mer hanterlig bit taggtråd. Så, om ni hittar en bit taggtråd, spar den. Man vet aldrig när den kommer till användning...

För att fästa tråden i själva lövet slog vi in nubb emellan taggtrådens två "trådar" som vi sedan spikade fast i själva lövramen. Taggtråden lindade vi sedan runt runt ramen. Ett antal svordomar, rispor och hamrade tummar senare hade vi faktiskt fått den på plats. Fast pinsamt nog var vi tvungen att tillkalla närmaste karl för att få hjälp att knipsa av tråden. Men inget blodvite uppstod och vi blev väldigt nöjda med slutresultatet.

Nu återstår bara att få in broderierna i hålet. Igår kom vi så pass långt att vi strök på mycket tjock vliseline på baksidan av mitt broderi för att få det styvt och inte så genomskinligt. Vi har sedan satt ihop de båda broderisidorna med varandra och kastat kanten runt om. Den fortsatta monteringen spar vi till nästa vecka, men så länge ska ni få se en skymt av broderiet på farmors sida...

Men exakt vad det är håller vi hemligt ett tag till, närmare bestämt tills vi kan visa upp det färdiga lövet i alla sin prakt. Det beräknas ske någon gång nästa vecka eftersom vi sedan ska lämna in det måndag den 26:e mars.

Så, to be continued...

HV i höst

Saker och ting är lite upp och ner just nu, det är därför det är litet tyst här. Fått ett besked som jag inte riktigt vet hur jag ska handskas med. Jag kanske berättar mer sen när jag vet lite mer...

Behöver muntra upp mig lite, och vad kan muntra upp en bättre än det här:

Jajamänsan! Jag ska gå på HV skola i höst, närmare bestämt på deras grundkurs i stickning! Det ska bli sååå roligt och jag tycker nästan (men bara nästan) att vi kan hoppa över sommaren så jag får börja så snart som möjligt...

Nu ska jag brodera de sista stygnen på lövet, för i morgon ska jag och farmor påbörja det stora monteringsarbetet.

Broderikafé

Sjalhistorien går vidare. Den var för stor till och med för mammas köksbord och dessutom för stor för mina blockningsplattor. Suck... Nu ska mamma köpa sig egna i veckan så då kan vi lägga ihop hennes och mina på hennes vardagsrumsgolv. Ska tänka mig för innan jag stickar en sjal i storlek large igen...

I övrigt kom jag på att det var länge sedan jag rapporterade fån broderikaféet, så här kommer några exempel ifrån torsdagens kafé:

Elin påbörjade ett intressant projekt där hon ska sy en dyna av många små lappar, med yttepytte broderimotiv på varje lapp. Nedan en av lapparna:

Vidare skulle jag behöva er hjälp. Jag håller ju på med slutspurten av lövetbroderiet just nu. Nedan finns två förslag på ros. Vilket tycker ni är bäst?

Det som skiljer är att det är ljusare rosa och ljusare röd i den högra rosen. Den orangea färgen är densamma i båda. Hjälp mig! Det börjar bli bråttom och jag måste bestämma mig väldigt snart! Gah!

Tur att älsk har sportdag idag, för det innebär broderi- och stickdag för mig...

Höstsjalen...

...blev ingen höstsjal utan en vårsjal istället. För nu är äntligen min Whippoorwill färdig! Det var inte världens roligaste stickning, men fint blev det i alla fall. Dock upptäckte jag, när jag skulle blocka den, att vårt köksbord är alldeles för litet. Den fick helt enkelt inte plats. Och att lägga ut den på golvet i vår 45 kvm stora lägenhet med både barn och hund hemma var ju inget alternativ...

I oblockat skick...

Tur då att man har en mamma med stort köksbord och som är villig att äta i vardagsrummet i några dagar! Tack mams!

Så, ni får med andra ord se det färdiga resultatet om några dagar när den torkat och jag haft tillfälle att hämta den. Tills dess slutspurtar jag på löv-broderiet och börjar på simlekis med Malena ikväll. Ska bli kul!

Värsta tröjtryckeriprojektet!

Idag byter jag ut stickningen (är på sista varven på min Whippoorwill) och lövbroderiet mot tröjtryck tillsammans med Malena. Två t-shirtar och ett par tights har vi hunnit med idag...

Malena fick dessa prylar av mig i julklapp, men inte förrän nu har vi kommit oss för att dra igång projektet. Både färgerna (vanlig textilfärg) och tryckmojängerna är köpta på Panduro.

Mycket att städa blev det sen i alla fall, men plastfolie fungerade bra som substitut för tidningar eftersom älsk passande nog slängt papperssoporna tidgare på morgonen...

Städat och klart nu i alla fall, nu hänger allt målat på tork i väntan på strykning. Är dock lite tjockt med färg på sina ställen så det kanske får bli i morgon. Men, nu blir det snart myskväll!